Julafton..

Min 30:e sådan. Åkte till mamma igårkväll. 20.30 sov jag som en stock. Är ofta riktigt trött i Degerön, beror nog på att jag är avslappnad. Nu var jag dessutom väldigt sliten av den dagens festande, inte så bakfull men ändå trött då jag festade till 06.00, gick upp och städade några timmar senare. Festen var för övrigt kanon och jag njöt i fulla drag av att ha så många nära vänner så nära mig. Jag hoppas att festen aldrig skulle ta slut, men det gjorde den, folk gick hem.. och jag fick en speciell Gyllene tider låt i huvudet.. Morgonen efter städade jag dock med ett leende på läpparna och Tom var även där (alla vänner hade alltså inte gått hem).. Vi städade till musik vilken man var tvungen att göra enligt honom :) Nåväl, nu är det över och jag hoppades ni hade lika kul som jag. .

Jag var jultomte iår igen, Vilgot såg rädd ut, inte så han grät men tårar var närmare än skratt. Maten var en delikat i vanlig ordning. En trevligt dygn, ett dygn då jag spelat Super Mario bros och fullständigt ångrat att jag köpte X-box istället för Wii, ett dygn då jag ändrat utseende i hallen i form av ny matta, ett dygn där jag käkat julmat med Henke Sandbladh..

Julen fortsätter imorgon, ska till Mia och Johan med la familia. Vid 11 tiden kommer Millan förbi och hämtar upp mig. Mycket trevligt, trevligt att avsluta kvällen på folkets park med Liselotte också..

Varit sjukt dålig på att ta kort, blir ändring på det till imorgon.

29 år..

Mia och jag i bilen på vägen hem:

Jag: "Åhhh, ser inte alls fram emot föreläsning imorrn"
Mia: *skrattar till*
Jag: "Får visa upp mitt skägg iaf"
Mia: "Mmm, ser bättre ut" *frånvarande röst och kollar ut genom rutan*
Jag: "Ja, ser bra ut" *kollar ut genom rutan*
Mia: "Ja, du passar i skägg"
Jag: "I skägg??"
Mia: "Ja, vad trodde du jag mena?"
Jag: "Trodde du mena sikten ut från bilen?"

Ett väldigt långt skratt följde sedan. Hur jag kunde byta ämne så fort i huvudet är ju väldigt underligt. En rolig missuppfattning och en enastående avslutning på min 29:e födelsedag.

Dagen har varit så perfekt det bara kan bli. Jag har varit med min familj hela dan och det började med ett spontanbesök av Mia med barnen, alltid trevligt men jag blev osäker på mysfaktorn i min plugglägenhet.

Plugglägenhet = När man tänkt så mycket på skolan att städning inte prioriteras alls.

Mia tyckte dock inte alls att det var farligt och barnen var på strålande humör. Efteråt blev det en lunch på Sjöbris med mamma (de hade inte plankstek). En långlunch senare så åkte jag med hem till Mia och där har jag sedan varit hela dan.

Jag har lämnat in mina arbeten vilket alltid känns underbart efteråt.. så i helgen blir det tv-spelsslappande :)

ooooh, nu är det nära...

För 20 år sen var det här en av de bästa kvällarna på året, den 15:onde december. Ojojoj, vad skulle man få för presenter? Nytt pingisrack? TV-spel? Hockeybilder? Jag låg och vred mig till midnatt för att vakna upp bara ett par timmar senare för att åter igen vrida mig några timmar. Väntan var olidlig! När *** kommer dom egentligen så jag kan låtsassova?

2010. Den 29:onde födelsedagen ser inte riktigt likadan ut. Jag kom nyss på det när jag låg insjunken i skolarbete, jag blir ännu äldre imorrn, snart gammal på riktigt. Det här borde medföra en ganska ordentlig ålderskris då jag ur mitt eget perspektiv inte har utvecklas ett ***** smack sen jag var 18 år. Frågan som kommer är då, vill jag utvecklas? Jag kanske trivs bra med att plugga 5-10 timmar i veckan,(den här veckan har dock varit uppåt 25-30 redan)spela poker och ta allt med en klackspark.. eller beror på att jag inte vågar?

Min mamma har dock en annan bild av mig idag, hon ser mig som en empatisk och djup person, en bild som jag tycker mycket om. Det är sån jag vill va och tänker jag efter så är jag nog också det emellan mina ironiska skämt. Kanske är inte bara skägget som byts ut mot studentmössan. Jag ska börja jobba ordentligt på min personliga utveckling nästa år, Dan och jag har pratat om det här mycket och han har redan fått mig att ändra perspektiv på saker och ting. En smart kille det där, lär mig mycket av att ha honom som kompis :)

Tillbaka till min älskade mamma som ska bjuda mig på middag imorgon och jag vet redan nu vad jag ska välja. Plankstek med iskall Cola. :P

Gott nytt år på mig..

Hej på er!

Är på dåligt humör idag, vet inte vad det är men det faktum att jag suttit med skolarbete i stort sett hela dan utan att ha kommit nånstans kan absolut vara en bidragande orsak. Min lilla stackars hjärna blir alltid helt kaputt efter en heldag och eftersom vi faktiskt ska skriva för hand i detta arbete har enorma stavningsproblem dykt upp från ingenstans.

"Svergie? Näää, Sverige måste det vara.. eller?"

Ja, på den nivån ligger det, så kanske dags att slå igen skolarbetet för dagen.. trots bristande arbetsinsats.

Skönt med stavningskontroll härinne iaf, all heder åt Google Chrome :)

Var ute hos Mia och Johan igår, far min och Lotta var också där med sin schäfer(oj stava rätt på den). Axel hängde också på från Motala så vi var minsann ett litet gäng. En hel del diskussioner dök upp under dagen, pappas Lotta har ju slutat röka sen hon var i Thailand, 8 veckor nu, starkt efter 35 års liv med cigaretter. Kommentarer om min nya skägg-stil var oundvikligt men ska sanningen fram så har jag bara inte orkat raka mig och nu vill jag se vart det kan sluta.. :)




Skägg och skinnjacka, de två S:en :)


.. och lite andra kort från dagen.




Farsgubben med Lotta i bakgrunden




Vera




Stina




Axel, Vera.. och jag då :)


Justd, kan lägga till att tröjan på korten är helt ny, fick det i tidig födelsedagspresent från Skåne. Tack så mycket! Fyller ju på torsdag så ni kan börja skicka era presenter nu.

Allt för den här gången! Kommer nog bli ett nattpass med skolarbete nu ändå känner jag, får gå som det går.

Storförlust..

Ingen tvekan om att Ellermann har spenderat natt efter natt mot Svanberg vid minipingisbord, förlusten var i det närmaste brutalt stor. Jag förivra mig i vanlig ordning och slängde bort många onödiga bollar men med mitt livs minipingis hade jag inte ens räddat mig..

Nåväl, övriga kvällen, käkade årets första julbord och det var extremt gott måste jag sägas, bra med ett år emellan för det blir lika gott varje år. Vi hade ju också ett styrelsemöte om diverse frågor som jag inte ska gå in djupare på, känner mig inte så motiverad så jag hoppas vi finner en ersättare till mig genom någon engagerad förälder.

Idag ska jag hem till Mia, pappa och Lotta kommer också, ska bli trevligt. Det har ju snöat hela morgonen vilket pappa inte trodde på när jag prata med honom i telefonen. Han kommer ju från sydligare breddgrader han, nåväl fram kommer vi nog men fornåsavägen kanske inte ser så bra ut.

Ja, kan berätta något annat också, var hos mormor i förrgår, det slutar alltid med att jag frågar sönder henne om hur det var förr i tiden. Hon är ju gammal min kära mormor, född 1923 så nu kom jag in på andra världskriget, hon var ju 16 år när det började. Hon kommer från Finland som då hatade Ryssland.. vilket de hade gemensamt med tyskarna. Hon mindes hur finska soldater med cykel hade passerat hemmet med ångest i deras ögon för att åka ut i krig. Hon berättade också om glada, vinkande tyskar som de mötte upp vid landsvägarna. Som mest spännande blev det när hon berättade att en tysk soldat bodde hemma hos dem i en vecka, "välutbildad och bra uppfostrad" var han tydligen. Han hade skrivit i hennes dagbok också, något som hon hade kvar men inte hittade just då.. hoppas jag får se det nästa gång vi träffas. Hon kom sedan in på hur de hade missuppfattat tyskarnas syfte med kriget och hur det spårade ur.. Älskar sådana gamla historier, kan sitta helt stum och bara lyssna när hon kommer igång.

Jaja, på tal om stum, min stamning har varit påtaglig stundtals under senaste veckorna så jag nästan önskat att jag varit stum... eller nej, det var överdrift :) Men trodde att jag nästan blivit av med skiten helt och så kommer det tillbaka värre än någonsin, PISS är vad det är. Nåväl, orkar inte gå runt och tänka på det men har blivit bortskämd med att det inte ens varit något handikapp.

Allt för den här gången, snart ska jag krama om Vera och Stina :)

Fantastiskt!

Då kan vi börja blogga igen ju, det var ju inte alls datorn det var fel på utan webbläsaren bara. Har jag nåt på hjärtat då? Till att börja med så vill jag visa upp mina systrars försök till julkort nu när högtiden börjar närma sig, jag vet inte hur nöjda dom är men sockersött är det minsann..










Ska på julbord på fredag, äta gott och slå Ellermann i minipingis. Jag stortorska mot honom på klubbmästerskapet men jag har kommit på vad jag gjorde för fel, jag blev för ivrig, min plan för denna gång är att bara hålla igen, blocka, blocka, blocka. Han är bäst på det men det är bara så jag kan slå honom om det så är 1 chans på 10. Efter det får vi se vad som händer..

Jag har 0 chans av 10 att slå nån överhuvudtaget i mitt nyinköpta X-box, ja X-box 360 heter det ju... och nej, jag har väl inte så mycket pengar egentligen men ser det som en investering för framtiden, bra eller dålig återstår att se, förmodligen det sistnämnda. Klasskamrat Gullan påstod iaf att det INTE var omoget att köpa tv-spel vid 28 års-ålder så får gå på det :)

På tal om Gullan och skolarbete så kommer jag inte alls igång med mitt, har en vecka kvar på två arbeten men jag håller bara på med massa annat skit. "Jobbar bäst under press" är bara en dålig bortförklaring för det blir bara slafsigt då..

Funkar det?

Snart helg igen!

tjuuuuuugotreeeeeee. Det var så många armhävningar jag klarade nyss, har för mig att jag klarade 22 för två veckor sen så där skyndar minsann inte utvecklingen. Nåväl, håller igång gör jag, Mia och jag simmade idag medan Bacon styrketräna. Det kändes lite konstigt att hänga med syster utan hennes barn, jag tror det är första gången jag gör det på 2½ år. Det var som att åka tillbaka till Ally McBeal-tiden med popcornpåsar och jordgubbssaft i den alldeles för billiga lyxlägenheten. :) Mia "vann" sen ganska rejält över mig i simningen, vilket hon delade med sig till facebook redan i entrén.

Det har varit ett för jävla liv hos mina grannar den här veckan, jag vet inte riktigt vad som händer. Det är lyhört i min lägenhet så jag hoppar till varje gång det händer nåt. Nu har det varit lugnt någon dag så hoppas stormen är över :)

Blev klar med ett arbete imorse som jag faktiskt ägnat en del tid åt, det var ganska skönt efteråt även om man som vanligt klickar på inlämningsknappen utan något leende på läpparna. Imorrn är det iaf föreläsningar igen..

DM-pingis i Motala i helgen, jag ser inte alls fram emot att hänga bakom domartavlorna men kan bli kul att träffa människorna igen vilket jag sällan gör nuförtiden när träningen har lagts ner. Jag saknar det inte speciellt mycket än, det har mest frambringat prestationsångest de senaste åren och det behöver jag verkligen inte..

Fålehagen by night..

.. eller natt och natt, mörkt var det iaf. Är smånöjd över att jag orkade med drygt 5km i snön ändå måste jag säga!



Ja, såhär såg det ut..



..och såhär ser Gullan ut..



En video om träningen får avsluta det här nu innan jag måste börja plugga..

Oj, fick precis nu sms från en barndomskompis som fått barn precis, det hade jag ingen aning om, kul! Grattis Petrus!

Godafton!

När jag idag gick mot uppvärmningen på gymmet, sida vid sida med min träningkamrat Pelle så var jag min vana trogen redo att sätta mig på träningscykeln.. Pelle övertala mig dock att prova löpbandet då jag måste vänja mig inför en kall och snöig vinter utan Fålehagen..

Jag har skräck för löpbanden, hur löjligt det än låter, jag litar inte alls på min egen motorik speciellt inte när jag är trött och kunde verkligen se mig själv falla försvarslöst bakåt..

I promenadtakt börja jag ändå inta skräckmaskinen och efter att jag vågat öka takten litegrann så blir det kortslutning, alla löpband lägger av och vi sätter oss bänken bredvid. Då händer något oväntat, ACTIC-personalen kommer ut med läsk (hur passande det nu är på ett gym).

-Hej, ni får lite läsk gratis här som kompensation, säger killen och placerar en Coca-cola emellan min fötter.

Verkar inte hela historien vara ett tydligt tecken från ovan? Testar han min karraktär eller vill han att jag ska ge upp i vinter?

Nåväl, efter om och men fick de igång maskinerna och jag sprang fem kilometer i långsamt takt och med huvudet neråt då jag inte våga kolla upp. Detta resultera i yrsel och jag kände mig klar redan där, tog mig dock i kragen och körde igenom resten av de tänkta muskelgrupperna..

Jag var hos mamma igår, Millan och Vilgot var också där och det värmde mitt morbrorshjärta hur lille Ville gillade mig efter tre månaders mellanrum. Lite småjobbigt att lämna honom måste jag säga, får ju inte se honom förrän jul nästa gång.

Ikväll ska jag följa svågers råd och kolla på "Böda sand" på TV. Har ju varit där ett flertalet gånger men om jag känner igen mig är en helt annan fråga ;)

WOW..

..vilken strålande bloggcomeback. Grejen är den att jag vet inte vad jag ska skriva om, vissa saker börjar gå bra i mitt liv ändå. Träningen främst då, tycker att det är lite kul att jag har orkat hålla i så länge som jag faktiskt har. Jag har heller inga planer på att sluta än.

Jag vet inte hur jag ska göra med det här bloggandet, allt eller inget känns roligast och nu verkar det har blivit inget. Vill nånstans inom hålla på med det här, min kamera använder jag ju inte alls när jag inte kan visa upp bilderna för nån. Kanske kan skriva om min träning, mitt val att sluta/ta en längre en paus från pingisen. Jag vet inte, kanske kör hårt från och med imorrn..

Allt eller inget som sagt..

Tiden går..

Istället för att plugga som jag borde satt jag och kollade igenom mina "skolmail"´och jag hittade ett gammalt klasskort från första terminen. Lite kul, här är också lärarna som var med då. Kan ni gissa vilka som är mina klasskamrater idag på kortet? Har ni lärt er det?

Utgång - utför..

Var ute i Lördags, vilket jag känner av än idag. Det går inte mixa det där riktigt med mitt "nya liv" för baksmällan tar värre än nånsin. Var jäkligt sugen på det i lördags men när jag vakna upp igår och vimsigt kollade i plånboken så bestämde jag mig för att.. nä, det var inte riktigt värt det.. Jag blev seg i två dagar vilket har gjort både gårdagens och dagens löpning till en pain in the ass. Ekonomisk är det väl ingen jättefara på taket trots allt, har pokrat hem lite.

Fick tilbaka ett arbetet, inte så kul, jag var tvungen att blockcitera och direktcitera mitt arbete som jag lämna in för tre veckor sen, jag vet inte hur jag ska få in det bara. Jag ska till skolan imorrn också, för en gruppuppgift, det känns helt ok och vi har redan hunnit prata ihop oss hyfsat om vad som ska göras.

Tanken är att jag ska hänga på till Millan på Onsdag, jag har inte riktigt bestämt mig än men det var ju nu två månader sen jag träffa familjen.

.. och vem kan vara två månader utan den här killen egentligen?

Ett lite djupare inlägg..

Calle var här för någon timme sen och väckte mig, han hade delat ut ett paket till någon i samma hus. Lite stressad bytte han några ord innan han cyklade/körde vidare. Vi umgicks ofta förr, nu är det knappt ingenting längre. Det ser ut sådär nuförtiden, jag har inte alls samma sociala liv längre. Den största sociala arenan i alla år, pingisen, har jag nästan lämnat helt just nu. Jag satt för några veckor sen på ett styrelsemöte och kände att jag inte hade något att tillägga längre. I ren frustration hade jag några veckor innan under sammandraget knäckt racket och visat allmänt missnöje till alltihop..

Jag älskar ju det sociala livet egentligen, det är givetvis inte ni, det är jag, jag måste få ordning på huvudet men jag börjar tvivla på att mitt funderande är rätt medicin, Rodi prata om "en stor jävla eld i baken, flytta från Motala". Jag vet inte, tror inte det är det. Jag måste helt enkelt "komma ifatt" min omgivning, kanske träffa någon jänta, skaffa körkort och allmänt fixa iordning allt. Men och andra sidan, för att fixa allt sånt måste jag må bättre. Att spela pingis är inte rätt NU iaf, att jag mår konstigt gör att jag underpresterar vilket får mig att må ännu konstigare. Pingisen har för stor inverkan på mitt huvud...

Blev mycket negativa saker det här, nu till det positiva i mitt liv..

Bacon började tillfälligt jobba idag, 5.20 gick bussen till Linköping tyckte jag att han sa. Det blir tungt för´n. Håller båda tummarna väldigt hårt för att han snabbt ska vänja sig vi tiderna och klättra uppåt. Han förtjänar verkligen en fast anställning på ett bra jobb..

Om jag bortser från gårdagens fuskande så går annars träningen bra, löpningen går fort framåt, från att jag orkade springa 800 meter för två månader sen så orkar jag nu 4 km, i backiga fålehagen dessutom. :) Styrketräning är ju inte roligt men det är grymt bra att ha Pelle med sig, han skulle kunna vara min humoristiska tvilling och han är en stor del till att jag nu mår bättre.

Jag trivs bra i skolan och i min lilla klass. Klasskamrat Gullan springer jag en del med i Fålehagen och det är roligt, hon är rolig och det är roligt att springa men någon som är lite bättre än sig själv.


Rodis andra visdomsord får avsluta det här djupa inlägget:

"Antingen gör du något åt det eller så släpper du det"

Söndag..

..och ontkänningar i halsen, inte kul. Jag hoppas jag kan blunda för det ikväll och vara med och spela innebandy

Jag lägger i en riktigt tråkig helg till handlingar, det känns som att det här med att sitta ensam och fundera inte är speciellt bra för mig. Det behöver hända något snart. Jag satt och fundera på nästa helg, Norrköping möter ju Ängelholm på bortaplan om en allsvensk plats, det kanske ska bli nästa helgs projekt då? Gratis sovplats men är inte säker på om far min kommit hem från Thailand då än. Skulle verkligen behöva komma bort lite, känns som jag hamnat i mental obalans.

Det är nog bra att jag har min träning ändå, Coca-cola och sockersuget i övrigt är nästan helt borta nu och jag försöker göra nån slags träning 5-6 dar i veckan.

Såg en intressant sak idag på svt-text om alliansens argument till kristendomen skulle behålla sin särställning i skolan.

"Enligt utbildningsministern Jan Björklund handlar det inte om att kristna religionen är bättre än någon annan utan på det enorma inflytandet som kristendomen haft i vårt land, skriver Svenska Dagbladet" Avd. Lek med ord?

Kollade igenom kameran och hittade några gamla godingar. Lite nostalgi som jag ger ut till allmänheten och mina systrar i synnerhet. :)

Hockeymatch i Luleåklacken.

Som vanligt lämna man Cloetta Center med huvudet nere vid knävecken. Ett diciplinerat LHC ser starkare ut än någonsin i mitt tycke och snart anländer även spetskompetensen till detta lag. Lite tråkigt, jag gillade Luleås sätt att spela hockey, gillade också att se ett lag som faktiskt var precis lika bra som LHC. Det var en bra match, nu kan vi bara hoppas att Luleå håller sig däruppe, att SSK klättrar och att LHC av någon anledning sjunker. Kan inte riktigt sätta fingret på varför jag ogillar dessa vita lejon så mycket. Beror det på konkurransen för 10 år sen i kvalserien mot SSK? Njaa.. det är väl den okulturella stämningen snarare. 11-åringar står och pekar finger och sjunger hatramsor, ordningsvakterna lugnar bortaklacken med jämna mellanrum trots att hatramsor lyser med sin frånvaro. När vi någon timme innan match står i "hemmabaren" så kommer ordningsvakterna fram till mina luleåklädda kompisar..

Vakten: "Grabbar, det här är hemmalagets bar, det är bättre ni är i bortabaren"
Kompisen: "Vaddå? Vad menar du?"
Vakten: "Nä, det är bättre ni flyttar er, ELLER TA AV ER TRÖJORNA"

Det här är ju själklart fantastisk roligt samtidigt som det är väldigt skrämmande. Vi utgjorde givetvis 0.0000 på hotometern när vi stod och pratade bland barnfamiljerna. Förnedrande! Borde vara kul att ha ett östgötskt lag i elitserien men det kommer jag inte tycka förrän det blir mer kärleksfull stämning i Cloetta Center. Man måste kunna umgås tillsammans med alla oavsett vilket lag man håller på, allt annat är ju patetiskt..






Calle, längst bort på bilden har en ganska dold konstnärlig talang så jag tänkte passa på att visa upp hans porträtt på Cornelis Vreeswijk här på bloggen.

Tillbaka för att stanna..

Det går ju inte lägga av att blogga varje gång man känner sig deprimerad..

Den första augusti lade jag ner förra bloggen, det är precis två månader sen dé. Vad har hänt sen dess?

Mamma har fyllt 50. Rankar givetvis det högst i händelser. Det var en trevlig, kanske något regnig helg i St. Anna som blev platsen för firandet av denna fantastiska människa. Alla barn och barnbarn var med..

Jag var i Tyskland en vecka, mycket öl, mycket ironi och halvtaskig engelska i vanlig ordning..

Jag har börjat träna också, tro det eller ej, båda gymet och Fålehagen har fått ta emot ett nytt ansikte..

Kort och gott, jag tycker jag fick med det viktigaste vilket kommer vara signumet för den här nya bloggen. Det kommer nu bli osminkat, ännu mer ironiskt men samtidigt ännu mer allvarligt. Alla onödiga skitinlägg hoppas över vilket förmodligen har fått mig att tröttna i tid och otid.

Välkomna!